From time to time I will post clips that I stumble upon and that can shed light upon what is happening in the field. he following clips feature Johannes Lehmann from Cornell university.
Part 1
Part 2
Saturday, July 30, 2011
Sunday, July 24, 2011
Why biochar?
In the quest to reduce green house gas emissions biochar has caught the interest for some very important reasons.
A study performed by Johannes Lehmanns group at Cornell Univesity estimated that "up to 12% of the total anthropogenic C emissions by land use change (0.21 Pg C) can be off-set
annually in soil, if slash-and-burn is replaced by slash-and-char." - Lehman et al 2006
Slash-and-char is the most commonly used method for clearing forests into use for agricultural purposes. In the proces only 3% of the biomass bound coal is harvested and returned to the soil. The ash produced from burning also is prone to leaching especially in areas with heavy seasonal rainfalls such as the Amazon or central Africa.
Biochar is a very sturdy material. In contrast to ash, biochar will degrade at a much slower pace so that after 100 yrs more than 40% of the initial carbon sequestered will still be burried in the ground.
Plants also benefit from the addition of biochar. Water retention capability alongside with cation exchange capacity and other trates makes biochar a good soil amendment and has been reported to increase biomass production thereby sequestering even more atmospheric carbon.
In nature biomass slowly degrades and is used again by plants as sources of minerals and nutrients. The degradation is performed by microbes, fungi and insects. Especially microbes produce methane in the process. Methane is even more potent a green house gas than CO2. In the process of making biochar by pyrolysis, virtually all methane is consumed and doesn't end up in the atmosphere. For example GASEK Oy has constructed a small power plant that uses the methane from wood gasification.
There are plenty more reasons for producing biochar and they will be covered further on as well as in depth discussions of previously mentioned reasons.
A study performed by Johannes Lehmanns group at Cornell Univesity estimated that "up to 12% of the total anthropogenic C emissions by land use change (0.21 Pg C) can be off-set
annually in soil, if slash-and-burn is replaced by slash-and-char." - Lehman et al 2006
Slash-and-char is the most commonly used method for clearing forests into use for agricultural purposes. In the proces only 3% of the biomass bound coal is harvested and returned to the soil. The ash produced from burning also is prone to leaching especially in areas with heavy seasonal rainfalls such as the Amazon or central Africa.
Biochar is a very sturdy material. In contrast to ash, biochar will degrade at a much slower pace so that after 100 yrs more than 40% of the initial carbon sequestered will still be burried in the ground.
Plants also benefit from the addition of biochar. Water retention capability alongside with cation exchange capacity and other trates makes biochar a good soil amendment and has been reported to increase biomass production thereby sequestering even more atmospheric carbon.
In nature biomass slowly degrades and is used again by plants as sources of minerals and nutrients. The degradation is performed by microbes, fungi and insects. Especially microbes produce methane in the process. Methane is even more potent a green house gas than CO2. In the process of making biochar by pyrolysis, virtually all methane is consumed and doesn't end up in the atmosphere. For example GASEK Oy has constructed a small power plant that uses the methane from wood gasification.
There are plenty more reasons for producing biochar and they will be covered further on as well as in depth discussions of previously mentioned reasons.
Finally descided
After a little reflection I have descided to switch to writing in english. It is regrettable I know but since almost everybody understands "bad" english rather than proper swedish I will take my chanses in order to reach a broader audience.
I strongly believe in the future of biochar and all the applications we have yet to see. (Having written that, I almost charred the food in the frying pan)
I will try and summarize some of the texts in swedish and probably make theme pages on topics such as useful links and ideas I have.
I strongly believe in the future of biochar and all the applications we have yet to see. (Having written that, I almost charred the food in the frying pan)
I will try and summarize some of the texts in swedish and probably make theme pages on topics such as useful links and ideas I have.
Friday, July 8, 2011
Dilemma
Nu kan jag inte bestämma mig för om jag borde fortsätta på svenska eller engelska. Med engelska når man en bredare publik medan jag uttrycker mig bättre på svenska. Får se.
Published with Blogger-droid v1.7.1
Thursday, July 7, 2011
Biokol
För oinvigda och ännu inte intresserade vill jag göra en kort genomgång av träkolets/biokolets historia tillämpning och framtidsutsikter. Det mesta har jag tagit ur en kandidatuppsats skriven av Jerkko Starck (på finska) vid LUT Lappeenranta University of Technology.
Även Wikipedias artikel om biokol (biochar på engelska) är mycket utförlig.
Biokol framställs vid upphettning av biomassa så som trä (ger då träkol som produkt) under syrefria/syrefattiga förhållanden. Gaser så som CH4 (metan) och H (väte) frigörs och kvar blir biokol med en mycket hög procent rent C (kol). Detta är ingen ny uppfinning. Bevis på användning av träkol finns i form av stenålders grottmålningar där träkol använts som penna. En intressant infallsvinkel och som jag garanterat kommer tangera lite senare är förekomsten av antropogena (av människor gjorda) jordar (kallas terra preta = svart jord) i Amazonas med ovanligt hög halt träkol. Dessa bördiga jordar i ett annars så urlakat område gjordes av indianstammar för åtminstone över 500 år sedan.
Träkol användes i Europa vid framställning av stål och även krut men akut brist på trä och en genialisk uppfinning som möjliggjorde användning av koks minskade efterfrågan dramatiskt. Idag ser vi en del träkol användas inom stålproduktionen samt ett kanske mer familiärt exempel: kolgrillar.
Kandidatuppsatsen av Jerkko Starck tar upp ett viktigt ämne som jag anser centralt av många orsaker. Han poängterar att tillverkning av träkol sker främst i U-länder med väldigt oeffektiva metoder. Sällan sker detta i stor skala men väldigt många sysslar med det helt enkelt för att det är en källa för energi vid matlagning. Oeffektiva metoder ger höga utsläpp samtidigt som de teknologiska framstegen för att effektivera produktionen och minska utsläppen sker i I-länderna där tillverkningen av träkol samt andra produkter fortfarande inte kommit i gång i stor skala. Brasilien är kanske inte riktigt ett U-land mera men de är faktiskt bland de stora tillverkarna av kol från trä.
Så gott som allting som innehåller kol kan användas för tillverkning av biokol.
Jerkko Starck tar endast kort upp användandet av biokol som jordförbättrare men andra har forskat i det desto mer. Men mera om detta i nästa inlägg.
Även Wikipedias artikel om biokol (biochar på engelska) är mycket utförlig.
Biokol framställs vid upphettning av biomassa så som trä (ger då träkol som produkt) under syrefria/syrefattiga förhållanden. Gaser så som CH4 (metan) och H (väte) frigörs och kvar blir biokol med en mycket hög procent rent C (kol). Detta är ingen ny uppfinning. Bevis på användning av träkol finns i form av stenålders grottmålningar där träkol använts som penna. En intressant infallsvinkel och som jag garanterat kommer tangera lite senare är förekomsten av antropogena (av människor gjorda) jordar (kallas terra preta = svart jord) i Amazonas med ovanligt hög halt träkol. Dessa bördiga jordar i ett annars så urlakat område gjordes av indianstammar för åtminstone över 500 år sedan.
Träkol användes i Europa vid framställning av stål och även krut men akut brist på trä och en genialisk uppfinning som möjliggjorde användning av koks minskade efterfrågan dramatiskt. Idag ser vi en del träkol användas inom stålproduktionen samt ett kanske mer familiärt exempel: kolgrillar.
Kandidatuppsatsen av Jerkko Starck tar upp ett viktigt ämne som jag anser centralt av många orsaker. Han poängterar att tillverkning av träkol sker främst i U-länder med väldigt oeffektiva metoder. Sällan sker detta i stor skala men väldigt många sysslar med det helt enkelt för att det är en källa för energi vid matlagning. Oeffektiva metoder ger höga utsläpp samtidigt som de teknologiska framstegen för att effektivera produktionen och minska utsläppen sker i I-länderna där tillverkningen av träkol samt andra produkter fortfarande inte kommit i gång i stor skala. Brasilien är kanske inte riktigt ett U-land mera men de är faktiskt bland de stora tillverkarna av kol från trä.
Så gott som allting som innehåller kol kan användas för tillverkning av biokol.
Jerkko Starck tar endast kort upp användandet av biokol som jordförbättrare men andra har forskat i det desto mer. Men mera om detta i nästa inlägg.
Hopes and dreams
Hej världen.
Vem har inte haft den där känslan av att ha kommit på något viktigt som t.ex. en god idé med stora potentialer? Till en början känns allting vagt och luddigt men så småningom formas idén allt mer tills man har en hel del klart för sig. Jag är där nu vilket har resulterat i denna blogg (och ett antal sidor i mitt häfte).
För ett tag sedan såg jag en video på YouTube där en gubbe tillverkar träkol. Inte så mycket mer med det kan tänkas men jag insåg att det här är något som förenar I- och U-länder på ett centralt område. Den röda tråden genom denna blogg kommer att vara förnybar energi och kommer att tangera sådana nyckelord som: low-tech lösningar, biståndsarbete, alternativa energikällor, teknik, biomassa, koldioxidnegativa energiformer mm. Ursäkta ordradningen men jag försöker nå intresserade som googlar sig fram.
EU har satt strikta krav på minskade utsläpp av växthusgaser och priset på fossila bränslen håller på att skjuta i höjden. Jag bor i ett land (Finland) där det växer mycket skog. Ett naturligt steg för oss, kan man tänka sig, skulle vara att försöka utnyttja den potentiella förnybara energin som finns lagrad i vårt gröna guld. Mycket har gjorts men vi har inte riktigt kommit igång på nationell nivå ännu.
Jag har gjort en del research på området och kommer att försöka samanställa mina fynd och ge dem mina egna åsikter allt efter som jag hittar nya. Allt sker fortfarande av rent intresse och jag ser det hela lite som en hobby. Någonstans där inne finns den där frasen, tagen ur en billig kontaktannons: Jag hoppas på något mer...
Vem har inte haft den där känslan av att ha kommit på något viktigt som t.ex. en god idé med stora potentialer? Till en början känns allting vagt och luddigt men så småningom formas idén allt mer tills man har en hel del klart för sig. Jag är där nu vilket har resulterat i denna blogg (och ett antal sidor i mitt häfte).
För ett tag sedan såg jag en video på YouTube där en gubbe tillverkar träkol. Inte så mycket mer med det kan tänkas men jag insåg att det här är något som förenar I- och U-länder på ett centralt område. Den röda tråden genom denna blogg kommer att vara förnybar energi och kommer att tangera sådana nyckelord som: low-tech lösningar, biståndsarbete, alternativa energikällor, teknik, biomassa, koldioxidnegativa energiformer mm. Ursäkta ordradningen men jag försöker nå intresserade som googlar sig fram.
EU har satt strikta krav på minskade utsläpp av växthusgaser och priset på fossila bränslen håller på att skjuta i höjden. Jag bor i ett land (Finland) där det växer mycket skog. Ett naturligt steg för oss, kan man tänka sig, skulle vara att försöka utnyttja den potentiella förnybara energin som finns lagrad i vårt gröna guld. Mycket har gjorts men vi har inte riktigt kommit igång på nationell nivå ännu.
Jag har gjort en del research på området och kommer att försöka samanställa mina fynd och ge dem mina egna åsikter allt efter som jag hittar nya. Allt sker fortfarande av rent intresse och jag ser det hela lite som en hobby. Någonstans där inne finns den där frasen, tagen ur en billig kontaktannons: Jag hoppas på något mer...
Subscribe to:
Posts (Atom)